Yucky stuff.

Kräkts nonstop sen i...ja... när? Onsdags eftermiddag? Nåt sånt måste det vara.
Börjar kännas lite bättre i magen nu iallafall, men jag är så trött och svag i kroppen att jag får krypa
mellan rummen. Dessutom kan vi erkänna att byta kattsand är typ 50/50 av gräva kissklumpar och huvudet långt ner i toaletten. En betjänt hade suttit fint!

Liten update för alla som funderat vart fan jag hållit hus blev detta. Känner ni för att skicka mig lite sympatipengar eller sådär, varsågod. Kontakta mig så pratar vi detaljer.

Solkatt

Dom gillar värme, sphynxarna. Lillstrumpa ligger utfläkt på köksbordet där solen lyser in just nu. Det ser väldigt mysigt ut faktiskt. Jag tycker inte om värme riktigt lika mycket, så jag sitter här i ett skuggigt hörn av vardagsrummet.

Utvecklingssamtal på dagis idag. Ville sköter sig bra, för det mesta. Men han har hetsigt temprament, och slåss ibland. Utöver det så är han duktig på bokstäver, både att skriva dem och läsa dem. Och han är poppis bland de andra ungarna. He's the man!

Det luktar illa!

Fy fan i hela helvete vad det stinker i köket idag... hittade ett gömt mjölkpaket som stått i kylskåpet och surnat i minst ett halvår typ. (en liten lätt överdrift kanske) Och när jag ska packa ner skiten i soporna så gör jag en Ida-fumling och tappar det i golvet. Kork flyger av. Sunkig illaluktande gul-klumpig sörja flyter ut över köksgolvet. Givetvis uppstädat, men det luktar surt och snuskigt fortfarande. USCH!

Attack på oväntat ställe.

Helt oskyldigt vandrar den tjugotreåriga mamman ut med sin son för att mata ankor och få lite frisk luft. Genom gångtunneln och ner till sjön. Som vanligt promenerar där en hel del människor, men det finns gott om plats i gräset att sitta för sigsjälv och filosofera.
Så plötsligt, som en blixt från klar himmel, anfaller en koloni-man! Deras revir sträcker sig normalt sätt icke så långt ner som till sjön. Men just denna dag sökte sig en ensam hane dit ner för att söka lyckan. Den tjugotreåriga mamman blev tillfrågad om hennes civilstatus, och fick dessutom höra att hon hade en vacker klänning. Den tjugotreåriga mamman berättade genast att hon var strängt upptagen, och inte alls speciellt intresserad av någon uppvaktning. Kanske var det osäkerheten han kände utanför sitt vanliga territorie som gjorde att han faktiskt lystnade och avlägsnade sig så sakerligen. Den tjugotreåriga mamman, och hennes son, tog flykt hemåt.

Allt känns lite B.

Det är väl allmän söndagsångest som gäller idag tror jag. Känner mig lite småsur och ovillig att engagera mig i de enklaste av uppgifter. Sovit som en kråka inatt. Lillstrumpa valde att sova med sin näsa i min ena näsborre inatt. Exotiskt vill jag lova. Det luktade kattmat i hela huvudet.

Ville är förövrigt tillbaks till sitt vanliga pigga jag igen... vi mottager detta med blandade känslor. Det är jävligt mysigt när han är slö och bara vill ligga still och kramas. Å andra sidan är det allmänt trivsamt att slippa torka spyor över halva lägenheten i tid och otid. Det är rätt ovärt med magsjuka barn. Det enda som är mer ovärt är att ha magsjuka själv.
So far no puking for Ida. Vi hoppas att det håller i sig. Peppar peppar - så att säga.

Ljud.

Jag mår inget vidare idag. Alltså är vi sådär sjukt ljudkänsliga. Barnet pratar JÄTTEHÖGT, trampar jättehögt på golvet... etc etc. Det är lite störigt. Nån annan som vet hur man för oväsen är Lillstrumpa. Inatt var hon icke tillfreds med sovarrangemangen. Hade stängt dörren om mig och Ville, precis som natten innan. Men.. Inatt boxade hon på dörren och vrålade skithögt tills jag öppnade. Så hade jag katt under täcket resten av natten.

K-man.

Åh... jag vill ha älsklingskramar! NU!
Jävla skrutt-Skåne till att ligga långt bort... pfft.

Kattsnuttan är inte helt imponerad av Ville ännu... går och småkikar lite på honom och funderar väl vad det är för liten småväxt människa. Men hon är inte rädd iallafall. Alltid nåt.
Själv är jag tydligen husets bästa sovplats... allra helst när man kringlar ihop sig precis under halsen.

Gato negro!

Sitter i soffan, lite halvt trängd sådär. Har en Lillstrumpa liggandes framför mig som är i full gång med att putsa och feja på sina tassar. Ligga brevid funkade alltså inte... man ska ligga PÅ matte!
Hon kom hem hit igår, Four Paws Rosamunda aka Lillstrumpa aka Tossan.

Jaha, men så får man se till att skärpa sig lite med bloggandet ju. Varit lite mycket nu det senaste... verkliga världen har kallat. Men ja.. det håller på att lugna ner sig så smått igen nu iallafall. Nu tänker jag lägga mig framför tvn... eller ja, i soffan där jag har god uppsikt över tv-skärmen. Kika lite Simpsons och sådär. Viktiga grejer!

I am the key!

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5183848.ab

Har en viktig del i människosläktets historia minsann.

Kattamor!

Idag har jag nosat Sphynxar. Det var nog det mysigaste jag varit med om på väldigt länge. Om allt vill sig väl så flyttar det in en liten tjejja hos mig om nån vecka eller så. Vi får se.
Man har haft nån såndär fördom om Sphynx-katter att de känns skrovliga och sträva att klappa. Men ICKE. Det var som att klappa på en liten bebis. Mjukt och mysigt och alldeles... alldeles underbart!

Hade varit alldeles tokigt fint att få ha en liten tuffla att bry sig om.

Sha-na-na-na!

Det är sådär hemskt Guns 'n' Roses-aktigt i mitt sinne idag... Det händer INTE ofta!
Sha-na-na-na-knees knees! WELCOME TO THE JUNGLE!

Fanimig om det inte är en halv jävla dag kvar tills jag får åka bort och göra hemliga saker.
Det är lite lökigt faktiskt. Ska se till att vara ruskigt upptagen med en hel massa saker hela dagen så att tiden går fort! Jag har ingen aning om vad jag ska göra dock... Knyppla?

Söndag.

Har inte haft nån större lust till att sitta online och blogga i helgen. Har ju haft min man här.
Vi har matat ankor och haft det allmänt trevligt. Och tidigare idag så fick jag ett mail ifrån en person, som jag ska åka hem till imorgon. Det är lite hemligt än så länge, men jag lovar komma med skvaller tids nog.

Var in på Ica en sväng när jag vinkat av mannen vid tåget. Efter mig kommer fyra män, som ställer sig och äter godis ur lösgodislådorna, helt ogenerat. Inte bara en liten smakbit alltså, utan nävar! Sånt tycker jag är lite äckligt. Dels är det ju snatteri, alltså olagligt, sen så känns det ju inte så jävla lockande med lösgodis då. Ska man behöva tvätta sina geléhallon i framtiden!? Men jag var väldigt svensk idag och sa inget till dem, bara tittade lite snett.

Morgon då.

För visst är det väl det? Morgon?
Det känns lite osäkert om jag ska vara ärlig. Jag är relativt nyvaken, med
påsar under ögonen och stark lust att rulla tillbaks ner i sängen och äta glass.
Men jag har ingen glass hemma. Det är väl tur det antar jag.

Börjar känna mig lite små-less på det här med den kommande sommaren... jag ångrar mig,
jag vill inte ha sommar! Jag vill ha ruskig höst nu... Kan jag inte få det!?
Kan det inte regna och blåsa och kännas mörkt och lite läskigt ute? Så att man känner sig mer
berättigad att sitta inne. Jag trivs inne, för här får jag vara ifred.
Går jag ut dit nu... till verkligheten... Då kommer kolonin ifrån grannhuset att vara på mig,
helt hundra procent säkert. Otäcka människor!
De enda gångerna jag INTE ser dem ute på sina mycket slitna cyklar är ju när det är blåst och regn. De är ute hela tiden!
Ryktet går ju att de är studenter, men jag vet fan inte det jag... Det är en speciellt insatt terroristgrupp som finns där för att hålla mig inlåst och bekymrad. Makes more sense.

It just...

It cracks me up...

Det är inte så lätt alltid.

Jag är extra barnledig idag. Det är bra på sitt sätt. Är skittrött, och mår bra av lite egentid.
Men nu har jag ju tråkigt. Jag vill se på film, men då har vi följande problem att brottas med;

• Ingen bra film hemma.
• Det är för ljust i vardagsrummet, och då kan man inte se film.
• Jag har ingen tv i sovrummet.
• Den enda datorn jag kan se på film igenom har dåligt ljud.
• Mitt sovrum är för litet för att rymma tv + tv-möbel.

Som alla förstår så har jag det väldigt jobbigt! Vad ska jag göra istället liksom?
Diska!? Hah... Nehejdu tack.

Reklamavbrott.

Jag kan känna mig lite småbitter över att jag återigen har börjat se på tv. Hade en lång, lång period där jag aldrig såg på annat än Bolibompa tillsammans med barnet. Men nu är man alltså där igen. OCH, med detta tv-tittande så tillkommer det störningsmoment som helt och hållet får mig ur balans ibland.

For example; Pernilla Wahlgren!
Denna j***a människa dyker upp tamigfasiken överallt med sina nya hårfärger och rynkfria hy. Hade ju varit okej, om hon inte var så fruktansvärt äppelkäck! Jag blir illamående bara jag ser henne. "vilken fantastisk färg, vilken glans" Vilket mirakel Pernilla!

Exempel två;
"det är något så ovanligt som en juice som pressas på apelsiner från en enda skörd"... eller vad det är som han säger. Godmorgon färskpressad... eller nypressad... pressad..
Jävligt effektiv reklam det där, för jag går och mumlar den där meningen för mig själv både nu och då i vardagen. "det är något så ovanligt som ett toapapper som inte smular sönder och lämnar små pappersbollar i röven".

Skaffa blogg..

...är jag beige nu?
Gör som alla andra människor i världen och börjar blogga?
Nå, må så vara då.